Mita är snart femtio och har haft ett knöligt särboförhållande med sin Billy i 25 år.
De senaste åren har det pajat helt. Hon skyller allting på Billy men kanske behöver hon rannsaka sig själv lite?
I sin lägenhet har hon isolerat sig mer och mer. Rökt och druckit för mycket. Känner sig gammal och tjock.
Gjort bort sig på en möhippa. Svurit och rullat runt på gräsmattan med grannkärringen.
Den enda vän som orkar med Mita är den vackra och blåögda Bibi som hals över huvud har stuckit till Mallis och ogenomtänkt gift sig med melonodlaren José.
För att få struktur på sitt liv tackar Mita ja till en treårig lärarutbildning i Kalmar. Nog ska hon väl kunna sätta pli på ungjävlar?
Fast skolan blir en ångestböld. Redan första dagen drar kriget igång då hon känner sig korkad och missförstådd.
Hennes självkänsla sätts i gungning trots att hon emellanåt kan försvara sig med giftig tunga.
Ett oväntat besök gör att hon lever upp under några dagar och får ta lite ansvar. Samtidigt har hon storasyrran Gunillas vakande ögon på sig.
Mita funderar mer och mer på att flytta hem till Stockholm om hon ska kunna förändra sig.
Frågan är om hon ändå inte hamnar på villovägar.
Det här är tredje boken i serien om Mita & Bibi.
Kärringen från Gråt inte över spillt vin är tillbaka.